ett hem

ja, det börjar fan likna ett. mitt döskalle-kök är nästan intakt. vi saknar fortfarande vardagsrumsbord och mina gamla trälådor att bygga bokhylla av, men i övrigt… ser det nästan ut som ett hem.





<— de blå gardinerna ska bytas ut mot dessa..
jag måste bara hitta den andra gardinen. det är inte lätt när det är svårt, att hålla reda på saker.

dev skulle åkt till finland idag med sin fars fru och hennes son samt devs lillasyster, men han ville inte. så jag fick hämta honom. nu sitter han här och skräpar. jag var förbi det ”gamla” radhuset också och gjorde mer gipsy-moving.
jag utmanar mig själv. jag är annars en feg stackare. allt skrämmer mig. även att köra en full-lastad bil i dryga fyra mil. men jag gör det. därför att jag inte har nåt val.
sunkfot aka pradaprinsen aka anders semester är slut (just när min börjar), så han är inte här. inatt sov jag här alldeles ensam. jag var inte ens rädd. jag som trodde att jag inte skulle våga gå och lägga mig, somnade som en stock och sov fridfullt till kl. 08:00. men jag saknar honom här. sunkfötterna kan han däremot lämna hemma

jag har tvättat tre maskiner tvätt. det låter som om tvättmaskinen är påväg genom golvet. jisses vilket liv. men det är mitt liv. har även hängt upp tavlor, tömt kartonger, vikt in kläder och gjort fint. nu är jag slut med en kopp kaffe.

i helgen var henri och fia på besök med alla ungarna. alex har slutat fälla tårar vid åsynen av mig. han gav mig t om sin snutte. det betyder att vi är homies.

och igår kom jennie och hennes anders på en snabbvisit också.
idag kommer ingen. det gör mig ingenting. jag är hemma.